Pedagogiska riktningar

Genom exemplet Legotown visar forskare och pedagoger hur de skapar en meningsfull fritid och rustar eleverna för en osäker framtid med en föränderlig arbetsmarknad. Jonas Berggren och Per-Ola Friman är fritidspedagoger och föreläser om entreprenöriellt lärande. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 31 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 4 av 4

Om hur skolan kan möjliggöra för elever att lyckas oavsett förkunskaper. Det handlar om talutrymme, interaktion, och elevaktivitet. Experterna Josefin Nilsson, Anne Palmér, Niclas Fohlin och Hülya Basaran berättar om vikten av fördelad taltid och digitala verktyg i undervisningen. Teknikläraren Agneta Isaksson som har inspirerats av kooperativt lärande, förkortade egen taltid och maximerade elevernas språk- och kunskapsutveckling. Susanna Sjöstrands klass erövrar språket via språkutvecklande drama och läraren Cecilia Westlunds lär sina elever läsa genom ASL och göra e-böcker redan under sin första skoltermin.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 3 av 4

Om explicit individuell stöttning av elever. Lärarfortbildaren Maria Wiksten förklarar begreppet scaffolding och hur olika stöttor kan byggas runt elevens kunskaper. Studiehandledning och s.k. begreppskort används i Michael Öhlins högstadieklass. Pedagogen Karin Pettersson arbetar med metoden Reading to learn och gymnasieläraren Ingegerd Norder har språkutvecklande undervisning med lässtrategier i sin förberedande flerspråkiga klass. Experterna Jilda Sürüp och Hülya Basaran talar om flerspråkighet och om vikten att främst bedöma flerspråkiga elever utifrån deras kognitiva kunskapsnivå.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 2 av 4

Om språkets mönster och strukturer. Experterna Josefin Nilsson och Maria Wiksten berättar hur lärare kan arbeta språkutvecklande genom att "packa upp" och synliggöra texter och hur arbetssätten inom de praktisk-estetiska ämnena kan berika de teoretiska ämnena. Vi får se läraren Susanne Jönsson ta hjälp av domino i matematik för att lära ut ämnesord. Bildläraren Louise Israelsson visar unga elevers förutsättningar att både göra bildanalyser och arbeta med språket redan i årskurs sex. Och Anna Wisselgren som är danslärare, visar hur hon lär ut ämnesspråket samtidigt som eleverna lär sig koreografi.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 1 av 4

Om språket som makt och om behovet av att ämneslärare arbetar språkutvecklande i alla ämnen. Experterna Barbro Westlund och Maria Wiksten talar om språkliga svårigheter, missförstånd och skillnaden mellan vardagsspråk och akademiskt språk. Vi får också möta matematikläraren Torben Lundén som förenar språk- och kunskapsutveckling med samarbete och rörelse på högstadiet. Historieläraren Anna Nord visar att lässtrategier även engagerar gymnasieelever i historia. Klassläraren Ninna Kristiansen använder lässtrategi med dockor för att lära ut matematik i årskurs ett på lågstadiet.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 12 av 12

Eleverna i årskurs ett på Sätraskolan i Stockholm skriver en faktatext om ekorren och tillverkar en e-bok. Deras lärare, Cecilia Westblad, använder sig av ASL - att skriva sig till läsning. Att producera och ha en mottagare är viktigt för elevernas lärande. Och läroplanen betonar vikten att förstå och kunna använda digitala resurser.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 1 av 12

Matteläraren Torben Lundén på Bäckahagens skola i Stockholm tycker att det är viktigt att arbeta språk- och kunskapsutvecklande i matematiken. Matematik är ju inte bara siffror - utan även ord, begrepp och meningar, menar han. Torben försöker "måla" begreppen för att öka förståelsen. I klassrummet har han whiteboards från golv till tak, eftersom rörelse och transparens ökar elevernas koncentration. På lektionen med årskurs åtta gör klassen beräkningar kring matematiska uttryck.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 4 av 12

"Jag vill att eleverna ska se både nyttan och skönheten med matematik! " säger läraren Susanne Jönsson på Dalhemsskolan i Helsingborg, Susanne förenar matematik, språk och IKT i årskurs fyra. Hon tar hjälp av dominobrickor för att lära ut matematiska ämnesord som avstånd, kurva och spiral. Lektionen innehåller också en övning i förståelse av skala och förstoring. Som avslutning får dominobrickorna spela huvudrollen i lektionens "Grande Final", en jättelik dominobana!

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 8 av 12

Klasslärare Karin Pettersson på Kvarnbackaskolan i Kista arbetar med lässtrategin Reading to learn och detaljerad läsning i årskurs två. Karin undervisar även eleverna i den förklarande textens olika delar, på en metanivå. På så vis kan hon fortlöpande diskutera elevernas arbete med textgenren. "Det är bra att utmana eleverna kognitivt och samtidigt bibehålla en hög stöttning. Då kan man få dem att lyckas direkt, istället för att hjälpa dem efteråt", menar Karin Pettersson.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 5 av 12

Louise Israelsson är lärare i bild på Guldhedsskolan i Göteborg. Hon lär ut bildanalys redan i årskurs sex. "Det är viktigt att vi skriver tillsammans, för att eleven sedan ska kunna skriva själv", säger hon. När det gäller elevernas textarbete så utgår Louise från grundtankarna bakom metodiken i Reading to Learn.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 9 av 12

Ingegerd Norder är SVA-lärare på gymnasiet. I hennes förberedande klass på Nobelgymnasiet i Karlstad finns många olika språk representerade. För att tydliggöra innebörden i texten kombinerar Ingegerd språkutvecklande lässtrategier med elevernas eget skrivande. Ingegerd menar att translanuaging är ett nyckelbegrepp i kunskapsinhämtningen. Det är viktigt för eleverna att få använda sitt förstaspråk eftersom den kognitiva nivån oftast är mycket högre än den språkliga.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 3 av 12

Reciprocal Teaching, är en modell för ömsesidigt lärande som visat sig ha god effekt på läsförståelse. Ninna Kristiansen är klasslärare i årskurs ett på Sofiehemsskolan i Umeå och hon använder sig av modellen även i matematikundervisningen. Hon låter de fyra strategierna representeras av fyra dockor s.k. läsfixare; dockorna är Spågumman, Frågeapan Detektiven och Cowboyen. De förutspår, ställer frågor, klargör och sammanfattar. Dagens lektion handlar om orden "skillnad", "jämför" och "färst"...

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 11 av 12

Agneta Isaksson är lärare i teknik i årskurs sex på Fokusskolan i Nyköping. Hon använder sig av Kooperativt lärande och med betoning på tydliga strukturer. Det ger möjlighet till varierande aktiviteter där eleverna ges både tanke- och samtalstid. Dagens lektion handlar om hur en ficklampa fungerar.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 10 av 12

Susanna Sjöstrand på Örtagårdsskolan i Malmö är inspirerad av dramapedagogik. När hennes elever i årskurs fem har historielektioner om Gustav Vasa, avslutar klassen blocket med drama och filminspelning. På så sätt kombineras språk- och kunskapsutveckling på ett lekfullt sätt. Begreppen orsak och konsekvens samt sex ämnesord ingår i dramauppgiften, som hjälper eleverna att erövra ämnesspråket och göra det till sitt.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 2 av 12

Historieläraren Anna Nord införde för ett par år sen lässtrategier i gymnasiets sista år på Stagneliusskolan i Kalmar. Anna har strategierna från "reciprocal teaching" - dialog i ömsesidighet - som grund och bearbetar texterna i ämnet före, under och efter läsning. Här är vi med under en lektion i historia. "Förr så var läsningen endast en väg framåt, nu är läsningen själva undervisningen", "Ingen elev ska gå ut ur klassrummet utan att ha förstått texten", säger Anna Nord i reportaget.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 2 av 22

Tema: nyanlända och sen då? Nyanlända elever kan uppleva otrygghet när de går från en förberedelseklass till ordinarie undervisning. Känslan kan bero på olika saker som en rädsla för mobbning eller utfrysning. Forskning har visat på att extra stöttning i undervisningen och psykosocialt stöd ökar nyanlända elevers möjligheter att lyckas i skolan. Vi ser närmare på vad psykosocialt stöd innebär och hur pedagoger kan ge nyanlända svenskar trygghet i skolan.

Produktionsår:

2017

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 8 av 9

Vi följer en grupp norska och danska förskolepedagoger till staden Reggio Emilia. Pedagogiken med samma namn utvecklades efter andra världskriget och vill fostra barnen till demokratiska och kritiskt tänkande medborgare. Konstnärer, s.k. ateljeristas leder konstprojekt där barnen tolkar och gestaltar sin omvärld.

Produktionsår:

2011

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 3 av 9

Som nytillträdd rektor på Freinetskolan Mimer i Norrtälje införde Ann S Pihlgren så kallade sokratiska samtal på schemat. I de filosoferande samtalen får eleverna kritiskt granska olika åsikter, utveckla egna uppfattningar och göra sina stämmor hörda.

Produktionsår:

2011

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning

Avsnitt 2 av 9

Ingen rektor, inga terminsbetyg, ingen närvaroplikt. Experimentgymnasiet i Göteborg var under 1970-talet skolan där eleverna hade makten, kraven var få och friheten stor. Skolan fick en enorm uppmärksamhet i skoldebatten och följdes nära av media under de åtta år den existerade.

Produktionsår:

2011

Utbildningsnivå:

Lärarfortbildning